Inkallning är verkligen ett problemområde för oss. Franklin kommer när man ropar, men man måste i princip springa några hundra meter ifrån honom så att han följer med, annars vill han bara busa. Det värsta man kan göra är ju att springa efter honom, haha.
  Så... Jag fuskar med godis istället och OJ vad bra det går. Klassisk betingning är väl bland det bästa som finns i det här läget? Vi har lärt honom att när man visslar så ska han komma och sätta sig snett framför en. Och det gör han! Fort som ett skott kommer han, spelar ingen roll hur långt bort han är. Vi har även tränat in ett väldigt bra "fot". Att han ska sätta sig vid vänster sida. Han är hur skärpt som helst! Det är så roligt att lära honom saker för han tar in allt som en svamp. Sedan är det klart att han är lite bråkig, men han är tonåring nu. Det är skönt att vi har lyckats få till en inkallning och fot, för nu är han så intresserad av andra hundar och dofter att man nästan blir galen. Vartenda elskåp och varje lyktstolpe, träd, buske, en liten blomma, en sten osv osv ska han stanna och lukta på. Men han är oftast helt slut när vi kommer in sen efter promenaden i alla fall.

Jag hade tänkt lägga in lite bilder, men jag fick ingen snurr på kameran. Testar kanske senare idag.